ISO-certifiering innebär att en organisation låter sitt ledningssystem granskas av ett oberoende certifieringsorgan för att visa att verksamheten uppfyller kraven i en viss ISO-standard.
ISO-standarder används över hela världen och kan omfatta olika områden, exempelvis kvalitet, miljö, arbetsmiljö och informationssäkerhet. Några av de vanligaste standarderna är ISO 9001, ISO 14001, ISO 45001 och ISO 27001.
För företag kan en ISO-certifiering bidra till tydligare processer, bättre riskhantering och ökat förtroende hos kunder och samarbetspartners. I vissa branscher och upphandlingar kan en certifiering även vara ett krav eller ge en konkurrensfördel.
Den här artikeln förklarar vad ISO-certifiering innebär, hur det fungerar och varför organisationer väljer att certifiera sig.
ISO-certifiering är en oberoende granskning av en organisations ledningssystem mot kraven i en specifik ISO-standard.
För att bli certifierad behöver organisationen först införa ett ledningssystem som uppfyller kraven i den aktuella standarden. Därefter genomför ett certifieringsorgan en extern revision.
Certifieringen kan exempelvis gälla:
När organisationen uppfyller kraven kan ett certifikat utfärdas som visar vilken standard och vilken del av verksamheten certifieringen omfattar.
ISO är en internationell organisation som utvecklar standarder inom många olika områden. Standarderna innehåller gemensamma krav, riktlinjer och arbetssätt som organisationer kan använda för att skapa struktur i sina verksamheter.
ISO utfärdar däremot inte själva certifikaten. Certifieringen utförs av certifieringsorgan som granskar om en organisation uppfyller kraven i den aktuella standarden.
En ISO-certifiering handlar därför om mer än att bara ha dokument och rutiner på plats. Organisationen behöver kunna visa att ledningssystemet används i praktiken och följs upp över tid.
Ett ledningssystem är ett strukturerat sätt att styra och utveckla verksamheten inom ett visst område.
Beroende på vilken ISO-standard som används kan ledningssystemet exempelvis hjälpa organisationen att arbeta med:
Ledningssystemet ska vara anpassat till organisationens storlek, verksamhet och behov.
Ett mindre företag behöver därför inte nödvändigtvis ha samma omfattning på sitt system som en stor internationell organisation.
För att bli ISO-certifierad behöver organisationen normalt genomgå flera moment.
Först behöver verksamheten identifiera vilken ISO-standard som är relevant och införa ett ledningssystem som uppfyller standardens krav.
Organisationen behöver därefter använda och följa upp systemet. Det innebär vanligtvis att verksamheten genomför interna revisioner, följer upp mål och hanterar eventuella avvikelser.
När organisationen är redo genomför certifieringsorganet en extern granskning.
Vid revisionen kan revisorn exempelvis:
Om organisationen uppfyller kraven kan certifikatet utfärdas.
Certifieringen är sedan något som behöver underhållas och följas upp, inte en engångsinsats.
Det finns flera anledningar till att organisationer väljer att bli ISO-certifierade.
En certifiering visar att organisationens ledningssystem har granskats av en extern part.
Det kan skapa förtroende hos:
För vissa kunder kan certifieringen vara viktig eftersom den ger ett oberoende bevis på att organisationen arbetar systematiskt inom ett visst område.
När ett företag inför ett ISO-baserat ledningssystem behöver organisationen identifiera och strukturera viktiga processer.
Det kan bidra till:
Det gör det lättare att identifiera problem och förbättringsmöjligheter.
Flera ISO-standarder bygger på ett riskbaserat arbetssätt.
Organisationen behöver identifiera risker som kan påverka verksamheten och planera hur dessa ska hanteras.
Det kan exempelvis handla om:
Ett strukturerat riskarbete kan hjälpa verksamheten att förebygga problem innan de uppstår.
ISO-certifiering förekommer även som krav eller önskemål i olika typer av affärer och upphandlingar.
För ett företag som regelbundet deltar i upphandlingar eller arbetar som underleverantör kan certifieringen därför vara viktig för att visa att verksamheten har ett etablerat ledningssystem.
Ett byggföretag vill skapa bättre struktur i sitt kvalitetsarbete och väljer att certifiera sig enligt ISO 9001.
Företaget arbetar bland annat med:
Efter att systemet har införts genomför ett certifieringsorgan en extern revision.
Ett tillverkningsföretag vill arbeta mer systematiskt med sin miljöpåverkan och väljer ISO 14001.
Företaget identifierar exempelvis:
Organisationen sätter miljömål och följer upp resultaten inom sitt miljöledningssystem.
Ett IT-företag hanterar känslig kundinformation och väljer att certifiera sig enligt ISO 27001.
Organisationen arbetar bland annat med:
Certifieringen ger företaget möjlighet att visa kunder att dess ledningssystem för informationssäkerhet har granskats externt.
Det innebär att organisationens ledningssystem har granskats mot kraven i en specifik ISO-standard och att certifieringsorganet bedömt att kraven uppfylls.
Nej. ISO-certifiering är vanligtvis frivillig, men den kan vara ett kundkrav eller ett krav i vissa upphandlingar och affärssamarbeten.
ISO själva utfärdar inte certifikat. Certifiering genomförs av oberoende certifieringsorgan som granskar organisationens ledningssystem.
Ja. ISO-standarder kan användas av både små och stora organisationer. Ledningssystemet ska anpassas efter verksamhetens omfattning och komplexitet.
Det beror på verksamheten och vilka behov eller krav organisationen har. ISO 9001 fokuserar exempelvis på kvalitet, ISO 14001 på miljö, ISO 45001 på arbetsmiljö och ISO 27001 på informationssäkerhet.
Nej. Organisationen behöver fortsätta uppfylla kraven och genomgår återkommande revisioner för att behålla sin certifiering.
Vill du veta mer om vilka certifieringar som finns och hur Svensk Certifiering arbetar med certifiering av ledningssystem?
Svensk Certifiering Norden AB är ackrediterat av SWEDAC för att utföra revisioner och certifieringar av ledningssystem enligt ISO 9001, ISO 14001, ISO 45001, ISO 27001 och ISO 13485
Svensk Certifiering Norden AB är ackrediterat av SWEDAC för personcertifiering med kravspecifikationen Behörig Ingenjör Brandlarm SBF 1007:5.