En ISO-certifiering kan ge företag och organisationer flera fördelar – från tydligare arbetssätt och bättre riskhantering till ökat förtroende hos kunder och starkare konkurrenskraft i upphandlingar.
Certifieringen innebär att ett oberoende certifieringsorgan granskar organisationens ledningssystem mot kraven i en specifik ISO-standard. Det kan exempelvis handla om ISO 9001 för kvalitet, ISO 14001 för miljö, ISO 45001 för arbetsmiljö eller ISO 27001 för informationssäkerhet.
För många företag är ISO-certifiering därför mer än ett certifikat. Arbetet med standarden kan skapa struktur i verksamheten, tydliggöra ansvar och göra det lättare att följa upp resultat och förbättringar.
I den här artikeln går vi igenom de viktigaste fördelarna med ISO-certifiering och ger exempel på hur certifieringen kan skapa värde i olika typer av verksamheter.
ISO-certifiering innebär att organisationens ledningssystem granskas mot kraven i en internationellt erkänd ISO-standard.
Organisationen behöver först införa och använda ett ledningssystem som uppfyller standardens krav. Därefter genomför ett certifieringsorgan en extern revision.
En ISO-certifiering kan bland annat visa att organisationen arbetar strukturerat med:
Vilka områden som står i fokus beror på vilken ISO-standard organisationen certifierar sig mot.
En av de största fördelarna med ISO-certifiering är att organisationen behöver kartlägga och strukturera sina viktigaste processer.
Det kan exempelvis innebära att företaget tydliggör:
När arbetssätten blir tydligare minskar risken för att viktiga uppgifter är beroende av enskilda personer.
Det kan också göra det enklare att introducera nya medarbetare och säkerställa ett mer enhetligt arbetssätt i organisationen.
ISO-standarder används internationellt och är välkända inom många branscher.
När en organisation är certifierad kan den visa att ledningssystemet har granskats av en oberoende part.
Det kan stärka förtroendet hos:
Det är särskilt värdefullt i affärer där kunden inte själv har möjlighet att granska alla leverantörens interna processer.
Certifieringen blir då ett tydligt sätt att visa att organisationen arbetar enligt ett etablerat ledningssystem.
ISO-certifiering kan även vara viktig vid offentliga och privata upphandlingar.
Vissa upphandlingar kan innehålla krav på exempelvis:
I andra fall är certifieringen inte ett absolut krav men kan bidra till att visa att organisationen har ett strukturerat arbetssätt.
För företag som regelbundet lämnar anbud kan en relevant ISO-certifiering därför vara en konkurrensfördel och ibland en förutsättning för att delta i vissa affärer.
Moderna ISO-standarder bygger i stor utsträckning på ett riskbaserat arbetssätt.
Organisationen ska identifiera risker och möjligheter som kan påverka verksamhetens mål.
Beroende på standard kan det exempelvis handla om:
Genom att arbeta strukturerat med risker kan organisationen bli bättre på att förebygga problem istället för att enbart reagera när något redan har inträffat.
Det kan minska kostnader, avbrott och andra negativa konsekvenser.
När verksamhetens processer kartläggs och följs upp blir det ofta lättare att upptäcka:
ISO-certifiering innebär inte automatiskt att verksamheten blir effektivare, men ledningssystemet skapar en struktur för att identifiera och genomföra förbättringar.
Över tid kan detta bidra till bättre resursanvändning och mer förutsägbara arbetssätt.
En central princip i många ISO-standarder är ständiga förbättringar.
Organisationen ska inte bara skapa ett ledningssystem och sedan låta det vara oförändrat.
Istället behöver verksamheten regelbundet:
Det innebär att ISO-arbetet kan bli ett verktyg för att kontinuerligt utveckla verksamheten.
Ett fungerande ledningssystem kräver att organisationen tydliggör vem som ansvarar för vad.
Det kan minska risken för att uppgifter faller mellan stolarna och göra det enklare att följa upp ansvar.
Ledningen behöver samtidigt vara involverad i ledningssystemet och säkerställa att det finns rätt resurser och förutsättningar.
Det gör att frågor som kvalitet, miljö, arbetsmiljö eller informationssäkerhet blir en del av organisationens styrning – istället för att enbart ligga på en enskild ansvarig person.
Många företag får allt fler frågor från kunder om hur de arbetar inom exempelvis:
En relevant ISO-certifiering kan göra det enklare att visa att organisationen har ett etablerat och granskat arbetssätt.
Ett IT-företag kan exempelvis använda ISO 27001 för att visa sitt systematiska informationssäkerhetsarbete, medan ett byggföretag kan använda ISO 9001 och ISO 14001 för att visa hur det arbetar med kvalitet och miljö.
När ett mindre företag växer fungerar informella arbetssätt ofta sämre.
Information kan finnas hos enskilda personer och samma arbetsuppgift kan utföras på olika sätt beroende på vem som gör den.
Ett ledningssystem kan skapa struktur som gör organisationen mindre personberoende och mer skalbar.
Det kan exempelvis göra det lättare att:
ISO-certifiering kan därför vara relevant även för företag som förbereder sig för fortsatt tillväxt.
Ett byggföretag certifierar sig enligt ISO 9001 och ISO 14001.
Genom arbetet skapar företaget tydligare rutiner för:
Certifieringarna hjälper samtidigt företaget att visa kunder och beställare att verksamheten arbetar systematiskt med kvalitet och miljö.
Ett IT-företag hanterar känslig kundinformation och väljer att certifiera sig enligt ISO 27001.
Organisationen utvecklar sitt arbete med:
Certifieringen kan sedan användas i kunddialoger där informationssäkerhet är en viktig del av leverantörsbedömningen.
Ett industriföretag använder ISO-certifiering för att strukturera sitt arbete med kvalitet, miljö och arbetsmiljö.
Genom regelbunden uppföljning kan företaget identifiera återkommande avvikelser och genomföra förbättringsåtgärder.
På så sätt blir ledningssystemet ett verktyg för både styrning och verksamhetsutveckling.
ISO-certifiering innebär också ett arbete och en kostnad.
Organisationen behöver avsätta tid för bland annat:
Om ledningssystemet byggs upp enbart för att erhålla ett certifikat finns också risken att det blir onödigt administrativt och ger begränsat värde.
Den största nyttan uppstår vanligtvis när ledningssystemet integreras i verksamhetens befintliga arbetssätt och används aktivt för styrning och förbättring.
Vanliga fördelar är tydligare processer, bättre riskhantering, ökat kundförtroende, starkare position vid upphandlingar och ett mer strukturerat förbättringsarbete.
Nej. Ett certifikat är inte en garanti för att inga fel kommer att uppstå. Certifieringen visar att organisationen har ett ledningssystem som har granskats mot standardens krav.
Ja. I vissa upphandlingar kan certifierade ledningssystem vara ett krav eller en fördel. Exakta krav varierar mellan olika upphandlingar.
Nej. Både små och stora organisationer kan ISO-certifieras. Ledningssystemet ska anpassas till organisationens storlek, komplexitet och verksamhet.
Det beror på verksamhetens behov. ISO 9001 fokuserar på kvalitet, ISO 14001 på miljö, ISO 45001 på arbetsmiljö och ISO 27001 på informationssäkerhet.
Ja. Flera ISO-standarder för ledningssystem har liknande struktur och kan ofta kombineras i ett integrerat ledningssystem.
Vilka fördelar som är viktigast beror på organisationens verksamhet, kunder och mål. För vissa företag är struktur och effektivitet viktigast, medan andra främst behöver möta kundkrav eller stärka sin position i upphandlingar.
Vill du veta mer om vilka standarder ni kan certifiera er mot och hur certifieringsprocessen fungerar?
Svensk Certifiering Norden AB är ackrediterat av SWEDAC för att utföra revisioner och certifieringar av ledningssystem enligt ISO 9001, ISO 14001, ISO 45001, ISO 27001 och ISO 13485
Svensk Certifiering Norden AB är ackrediterat av SWEDAC för personcertifiering med kravspecifikationen Behörig Ingenjör Brandlarm SBF 1007:5.